DN krigar vidare mot sjuka

Enligt de analyser statsvetaren Björn Johnsson drar i sin bok Kampen om sjukfrånvaron, var det ju inte alls skenande sjukskrivningsantal och utbrett fusk som var problemet med sjukförsäkringen. Det var snarare de drastiskt minskade resurserna till rehabilitering, som ledde till att många sjuka inte fick hjälp och vård för att komma tillbaka till arbetet lika snabbt som tidigare, som visade sig i statistiken.

Han visar också på hur den borgerliga pressen, med bla DNs ledarredaktion i spetsen, länge fört en debattvinkel som systematiskt utmålat att det skulle ligga omfattande fusk bakom en stor del av sjukskrivningar. Eller som Sydsvenska Dagbladet tolkade Björns uppfattning; ‘Med polemiska texter som baserats mer på magkänsla än på fakta hjälpte hon [DNs ledarskribent Hanne Kjöller] till att skapa ett klimat där människor tittade snett på långtidssjukskrivna’.

Alltså bidragit till att skapa skenbilden av att fusket inom sjukförsäkringen skulle ha varit mycket utbrett. Men så var det ju då inte, som framgår om man granskar statistiken lite noggrannare. Och det finns fortfarande alltför mycket myter och felaktigheter som frodas i debatten om sjukförsäkringen.

Idag visar då alltså DN med en artikel med titeln ”Fusk och Fel kostar F-kassan miljarder” att de fortsätter i precis den anda Björn Johnsson satte fingret på. Fusk nämns först, när man skriver om en rapport om felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Notera detta, ‘felaktiga utbetalningar‘, inte fusk. I brödtexten nedanför nämner man visserligen att den i särklass största orsaken till felaktiga utbetalningar är just det. Fel. Inte fusk. Det är alltså försäkringskassan som oftast gjort misstag.

Så en riktigare rubrik på artikeln hade varit ”Försäkringskassans misstag kostar miljarder”. Men då hade man missat en fin trippelalliteration. Och kanske inte heller fått en uppskattande klapp på axeln av de som vill försöka få oss att tro att alla sjukskrivna, speciellt de långtidssjuka, nog är fuskare hela högen.

Och det hade ju varit tråkigt. För rubriksättaren…

Varning för smutsig valrörelse?

Svenska Dagbladet visar vägen. I sin ”Guide till politiska bloggare och twittrare”, länkar man till företrädare för SD flera gånger, men nämner den i många mätningar mest lästa politiska bloggen alliansfrittsverige.nu, bara i sammanhanget att någon tycker att centerns sajt fått spam från alliansfritt.

I en annan, rätt stort uppslagen artikel, ondgör man sig över den stora risk man ser för smutskastningskampanjer när folk skriver politik i bloggar och andra nätresurser.

Inte med ett ord nämner man den självklara fördelen för en demokrati med att inte bara makten och några få journalister kan styra information och debatt. Jag ser ju snarare internetvärlden som ett fantastiskt instrument i demokratins tjänst. En tidigare aldrig skådad möjlighet för vem som helst som har lite intresse och hjärna att nå ut med faktakontroller och visa på när politikerna själva sprider felaktigheter eller rena lögner i tex olika debatter och uttalanden.

Visst finns det även avarter även på nätet, folk som av olika anledningar sprider lögn och smutskastning, eller bara råa personliga påhopp. Något som tex Per Ankersjö (c) funderar kring i sin blogg. Men det är ju normalt så lätt att upptäcka vad denna typ av nätkällor går för, och således lätta att bortse från. Ungefär som att läsa kommentarer till artiklar på Expressen eller Aftonbladet. Man ser direkt vilka som bara vräker ur sig tomma ord och vilka som faktiskt tänkt till och resonerar lite. (Och i dessa fora finns det måånga som bara vräker ur sig.)

Men å andra sidan; huvuddelen av årets skörd av ”avslöjanden”, som tex Reinfeldts siffertrixande, Husmark Pehrssons lögner om utförsäkringslagen, det skumma sättet ACTA-förhandlingar förts på, Maud Olofssons lögner om vad hon kände till om Vattenfalls tyska kärnkraft, det moderata valfusket, eller att några på den rödgröna sidan inte alltid lever helt som de lär vad gäller städning i hemmet, har ju kommit från bloggvärlden.

Och om de inte kom direkt från bloggvärlden, så är det ändå via internet sådana frågor sprids som en löpeld, till många fler än de som råkar läsa en viss artikel i en tidning, eller slå på radio och TV-nyheter i tid att höra en kort mening om något som hänt.

Och det är kanske det här som alltför många ser som det stora problemet? Det går inte längre att ljuga eller komma med snedtolkad statistik eller försöka dölja något som politiker. Sådant granskas direkt, och avslöjas om det inte höll måttet. Och sprids sedan snabbt snabbt genom nätet.

Detta tycker ju jag snarare är väldigt skönt. Det ger möjlighet att få i gång debatt om andra ämnen, än vad som valts att lyftas fram genom de traditionella medierna och ofta dessutomsom en del av partiernas egna valstrategier. Och det ger möjlighet att omedelbart avslöja när någon politiker talar i nattmössan.

Och det är säkert läskigt för en del… 😉

 

Med en glass i min mun, och pedaler i plast… (Är de inte riktigt kloka?)

Nu har tydligen besparingsivern återigen gått för långt inom industrin. I detta fall den tyska bilindustrin. Under vintern har det tydligen varit många fall av gaspedaler som helt enkelt gått av. Troligtvis pga av att plasten(!) man använt i Audi, VW och Skodas pedaler i en del modeller har blivit för skör i stark kyla. Jo, ni läste rätt, för att spara pengar gör man i en del ”moderna” bilar pedaler i plast!

På sedvanligt manér kör man med syns-inte-finns-inte-strategin och försöker tiga ihjäl problemen. Och låtsas inte om att det skulle kunna vara, ska vi säga aningens farligt, med plast i centrala delar i en bil. Vi känner igen greppet från Mercedes som blånekade till att det skulle kunna vara något fel på deras fina bilar, när de första A-modellerna välte runt under undanmanövrer. Vad sägs om svaret en kund fick från Audi när man klagade på att gaspedalen gick av på en A3 som bara gått 5000 mil? (Tack Robert Collin för att du publicerade brevet.)

”Hej! Tack för ditt meddelande daterat 2010-03-01.
Det är tråkigt att höra att ni har fått en skada på er bil.

Det är viktigt att följa tillverkarens skötselråd till varje bil oavsett märke.
Även om det skulle finnas nybilsgaranti så gäller inte garanti om man inte följt tillverkarens skötselråd följs. Det är ännu allvarligare om ni inte tar bort smältvattnet runt bla bromspedalen, oavsett bilmärke.

När det snöar och är kallt är det ett föraransvar att se till att inte snö kommer in och samlas inne I bilen för att sedan smälta och frysa till is.

Vi tackar för att ni tog kontakt med oss.”

Vorsprung durch technik? Jo, jag tackar jag…

Undrar vad bromspedalerna är gjorda av? Hoppas verkligen inte det är samma plast…

Bra där, centerpartister!

Tre centerpartister debatterar i dag i SvD mot ”Datalagringsdirektivet”, som ju kräver att EU-länder utan ens den minsta brottsmisstanke kommer att lagra information om samtliga telefonsamtal och sms, alla webbsajter som besöks, all epost som skickas. Information om när, till vem, och var du befann dig, när du använde något av dessa sätt att kommunicera.

Jag kan bara hoppas att de får med sig fler, och att hela Centerpartiet står upp för detta, hela vägen igenom omröstning i riksdagen. Vik er inte ännu en gång under Reinfeldts allianspiska! Röstcirkusen och sveket kring FRA-lagen om massövervakning var illa nog, gör inte om samma misstag igen!

I det rödgröna lägret hoppas jag naturligtvis samma sak å Miljöpartiets och Vänsterpartiets vägnar. Vik er inte under Bodströms totalövervakningsbesmittade piskrapp mot vår personliga integritet!

Bloggen Polisstaten kommenterar bra att det är inget att diskutera, det är bara att rösta nej till datalagringsdirektivet. Och att det kostar enligt uppskattning dessutom ca 500 miljoner kr mer per år i kostnad för all data som ska lagras att införa direktivet, än det skulle kosta att betala eventuella böter till EU för att inte ha infört massövervakningen av medborgarnas kommunikation…

Och datalagringsdirektivet kommer med största säkerhet att ändå skrivas om i EU under året. Detta efter att bla Tysklands författningsdomstol avgjort att direktivet strider mot Tysk grundlag för skydd av medborgarnas personliga integritet, som föranlett EU-kommisionen att göra en översikt av direktivet. Det vore verkligen en skymf mot svenskarnas rättsmedvetande och tron på politiker, om Piratpartiet till slut är de enda som verkligen står upp för personlig integritet och rättssäkerhet, och mot massövervakning av alla medborgare i Sverige.

”People, hold on to what you believe is right,
don’t let anyone turn your eyes…” -The Alarm

Var det någon som glömde informera regeringen?

Utförsäkrad. Fast fortfarande sjuk. Jag rebloggar Anna, som skriver bra ord i sin blogg om känslan att inte veta vart man hör i Sverige, E.U.
(Nej, inte ‘Europeiska Unionen’ , ‘Efter Utförsäkringslagen’ )

Vad säger ni i sammanhanget förresten om dessa punkter:

• Den som behöver vård och omsorg ska kunna vara trygg i att välfärden finns när man behöver den.
• Den solidaritet som uttrycks genom de offentliga välfärdssystemen behöver kompletteras med ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.
• Också den som är gammal eller sjuk har rätt till ett fritt val, ett värdigt bemötande och en värdig vård.
• Alla ska garanteras en trygg och värdig äldreomsorg. Därför tillför vi resurser till kommunerna för att förbättra det medicinska omhändertagandet och det sociala innehållet i äldreomsorgen.
  
• Vårdens ersättningssystem utvecklas så att de premierar god vård, effektivitet och en helhetssyn på patientens behov.
• Möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet måste öka genom aktiva, snabba och sammansatta rehabiliteringsinsatser. Rätten till rehabilitering ska lagfästas.

Bra ledstjärnor för ett Sverige som välfärdssamhälle? Till största delen; ja. Jag återkommer med en liten analys av en lurig formulering lite längre ned. Kan ni gissa varifrån meningarna kommer?

…Från Moderaternas och Alliansens valmanifest 2006. Alltså de ”löften” den blå alliansen gick ut med för att få folket att rösta på dom i förra riksdagsvalet.

Finns det någon sjuk eller utförsäkrad eller beroende av äldrevården, som tycker att de känner igen sin tillvaro utifrån dessa meningar? I det samhälle som växt fram under den moderata alliansens ”reformer” och den politik Reinfeldts regering för? Var det någon som glömde informera regeringen om vad de egentligen hade ”lovat”?

Fast det är klart, de skrev ju faktiskt i punkt två ovan: ”de offentliga välfärdssystemen behöver kompletteras med ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.”

Och med facit i hand ser vi hur denna mening skulle tolkas; Vi skär ned Sveriges välfärdssystem så att sjuka, gamla, och fattiga istället får lita på allmosor från andra som har lite medmänsklighet kvar, som komplettering till det lilla otillräckliga som finns kvar av de offentliga välfärdssystemen. Så just den löftespunkten i alliansens valmanifest får vi väl faktiskt anse som uppfyllt.

 

---

Mer läsvärt i debatten om misslyckandet med utförsäkringslagen, och sjukas och gamlas situation:

-Aftonbladet: De flesta helt enkelt för sjuka
-DN: Regeringen har felbedömt de utförsäkrades vårdbehov
-Aftonbladet: Åldringarnas ranson: Max två koppar kaffe
-Aftonbladet: Det finns ett klart äldrehat i Sverige
-DN: Regeringen måste ta utredningen på allvar
-SvD: Utförsäkrade fick lägre ersättning
-Alltid rött alltid rätt: Regeringens gissningar förlänger sjukskrivningarna
-Vargen: Moderaterna blir gröna och hundar kan flyga!
-Ett hjärta rött: M sparkar på de som ligger och gynnar sina egna
-Veronica Palm: Försämringarna i sjukförsäkringen byggde på fördomar
-Cristina Husmark Persson: Att dra några slutsatser av sjukförsäkringsreformens utfall nu är förhastat…

Hyckleri och ansvar. Och hyckleri.

Hyckleri. Finns i många varianter. Maud Olofsson visar prov på en sådan, när hon nu går ut med att hon ”kräver svar från kraftbolagen” apropå de skenande elpriserna och bristen på el. Vi har även hört samma sak angående hur järnvägstrafiken brakat ihop totalt senaste veckan; Reinfeldt tycker att tågen borde gå i tid.

Hallå, Maud & Fredrik, en liten nyhet; i den marknadsliberala världen som ni så starkt brukar förespråka finns inget inbyggt ”ansvar” för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera. Ni vet den där världen där ”staten ska inte driva några företag”, om ni minns den? Där i den världen finns inget annat ”ansvar” än vad som finns reglerat i detalj i skrivna kontrakt. Visst kan ibland någon göra något för lite goodwill, men det skrivs bara av på marknadsföringskontot, och bygger sällan på någon ansvarskänsla.

Och det får väl för sjutton även en moderatpolitiker, oavsett vilken partiblomma ni gömmer er under, erkänna och ta sitt ansvar för. Har ni inte skrivit in tillräckligt specificerade kravklausuler i kontrakten med de bolag som ni sålt eller bara överlåtit vår infrastruktur till, så är det bara erat fel, erat ansvar. Om det inte finns paragrafer om höga straffavgifter eller andra sanktioner, när kraven på verksamheten som behövs för att samhället ska fungera inte uppfylls av bolagen, så varför skulle bolagen bry sig? Och då är det ju i själva verket ni som misslyckats.

Privata elbolag skor sig på det de kan. Bankerna skor sig på det de kan. Detsamma gäller telebolagen, järnvägsbolagen, snöröjningsfirmorna, apoteken, och resten av de privatiserade och avreglerade näringarna. Och det är ju inget konstigt med det. De är ju bara helt vanliga vinstmaximerande företag med vinstkrav från ägarna. Utan nåt samhällsansvar. Och det blir ju bara bara fånigt när Reinfeldt själv, Maud Olofsson, eller Anders Borg för den delen, går ut med uttalanden om att bankerna, eller GM, eller medicintillverkarna, eller nu senast järnvägsbolagen och kraftbolagen borde ta sitt ”ansvar”.

Tjoff. Ingen reglering och dåligt skrivna kontrakt – inget ansvar. Så fungerar det i ett kapitalstyrt privatiserat samhälle. Och det vet även politikerna i alliansen mycket väl, men de går ändå ut och lägger huvudet på sned och säger att bolagen borde ta sitt ansvar. De vet det, men de bryr sig inte.

Inget ansvar. Bara hyckleri.

Lite om musik och chockverkan

Fick ett litet musikryck, efter att ha läst en del ”prat” om bla gamla hjälten Thåström på några bloggar, skrev ett par kommentarer där om musikens roll. Och det slutade med att jag satt ett par timmar på nätet och letade och lyssnade på fina klassiker. Imperiet, The Alarm, Nick Cave, Pearl Jam, Blue for Two, Neil Young, och fler. Musik med mycket känslor, och med något att säga.

Vad vore livet utan musik? Ingenting kan så lätt försätta en i en viss sinnesstämning. Nostalgiskt eller inte. En av mina värsta mardrömmar är att plötsligt skulle alla tonföljder, melodislingor, aviga baktakter och feta gitarriff redan vara gjorda. Det fanns inget nytt kvar att göra.

Jag undrar också vad kommande generationer kommer att lyssna på. Musik har ju ofta varit en av de tillgängliga vägarna för frigörelseprocessen gentemot sina föräldrar. Men går det verkligen att chockera de äldre längre? Elvis var chockerande på sin tid. Beatles & Stones tio år senare, och såklart punk och antagligen olika sorters metalundergrupper (speed/death/black/thrash/growl/etc) när de dök upp på scenerna. Kanske till och med rave & techno chockerade några gamla rockrävar till föräldrar?

Men i nutid? När nu farmor var med och växte upp till Hendrix, Zeppelin och Black Sabbath? Eller om ytterligare några år, när man har en morfar med ett förflutet som sångare i ett norskt death metal-band? Finns det något kvar som kan chockera? Det kanske inte behövs.

Men musik skapar, och återger, känslor.

Det kommer aldrig att ändras. Tack och lov.

Sannolikt konstigt…

Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman har satt ihop en liten underlig text apropå arbetsmarknadsminister Littorins löften från före jul, om att ”Alla ska få sina pengar”. Med alla menades då alltså de som efter årsskiftet inte längre omfattas av vår allmänna sjukförsäkring pga regeringen Reinfeldts utförsäkringslag. Arbetsmarknadsministern menade då dessutom att det i själva verket skulle bli mer pengar för de utförsäkrade som skrevs in hos arbetsförmedlingen. Inte mindre. Och många anser att Littorin bara kom med tomma löften, eller rentav ljög friskt.

Under rubriken ”Konstigt på gränsen till osannolikt” skriver hon nu i SvD:

”En förvirrande nyhet minst sagt…”
”…Oppositionen menar att Littorin har ljugit. Det låter inte särskilt troligt. Vare sig arbetsmarknadsministern eller socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson vore betjänta av en svekdebatt ovanpå detta.”

Och hennes argumentation för att vare sig arbetsmarknadsminstern eller socialförsäkringsministern kan ha sagt något fel, eller rentav ljugit, är således: Bara för att det inte vore bra (för Littorin och regeringen) om det blev en debatt om svikna löften, så kan Littorin inte ha sagt något fel och/eller lögnaktigt.

Que?

PR-maskiner marscherar. Men maskiner skjuts sönder. Av rock’n’roll-bönder.

Vi kan börja med att klargöra att ”Timbro” är ingen ”tankesmedja”, vad nu en tankesmedja egentligen är. Timbro är en PR-byrå för näringslivet och Moderaterna.

Och nu känner visst dessa de mörkblåaste i samhället att deras egen regering förefaller att riskera att lyssna för mycket på folket. Som ju en överväldigande majoritet av, inte alls vill ha den nedmonterade välfärd som Reinfeldts allians bjuder på, enligt flera opinionsundersökningar.

Och därför går man ut i strid ännu hårdare än tidigare. Den blå PR-maskinen, med sina egna fotsoldater på ledarredaktionerna i främst DN och SvD, marscherar. Fusket med sjukförsäkringen måste bort, alla kan jobba, oavsett hur sjuk man är, fast välfärd ska det vara ändå.

Sen att skattefusk beräknas kosta samhället 133 tusen miljoner, medan eventuellt fusk med sjuk-och social-försäkring beräknas stanna på 324 miljoner spelar ingen roll. Det är klart att det är de sjuka som ska klämmas åt med kollektiv bestraffning genom bla utförsäkringslagen.

Timbros senaste utspel i debatten hävdar alltså att den allmänna sjukförsäkringen och socialförsäkringen är alldeles för mesiga och generösa, till och med efter det att utförsäkringslagen införts. Det måste till ännu hårdare tag. Tycker alltså den blå PR-maskinen.

Men maskiner skjuts sönder, av rock’n’roll-bönder…

Andra som plockar ned sjukförsäkringsdebattens högerröster med logik och lite  mer sinne för proportioner:

• Veronica Palm: Rätt ska va rätt
• Mitt i steget: När det osannolika blir sannolikt
• Fotolasse: Byt till lönsammare jaktbyten
• Lena Andersson: Moderat manipulation
• Hans Hoff: ”Alltid Någon Annans Fel” är regeringen Reinfeldts kommunikationsstrategi

KGV!

De stal vårt språk #12 – "Ökad tillgänglighet [i vården]"

Introduktion: De stal vårt språk! (Snabbkurs i moderatiska)
De stal vårt språk, men nu stjäl vi tillbaka det! Ur den politiska myllan har nyspråket ”Moderatiska” växt fram. Det består av stulna delar av svenska språket, där betydelse och värdering av många ord och uttryck vridits runt. Moderatiska är ett lurigt språk att förstå eftersom det påminner så pass mycket om svenska. I den här serien försöker vi förklara några vanliga uttryck på moderatiska.

---

#12 ”Ökad tillgänglighet [i vården]”

Moderater, speciellt i Stockholm, använder ofta detta uttryck för att säga att vårdvalsreformen de infört är jättejättebra. Men det enda de bygger denna teori på, är statistik över antalet läkarbesök. Och ja, det har blivit fler läkarbesök, för ersättningssystemet de byggde ihop i samband med denna ”reform” ger mer pengar till vårdcentraler och läkare om de tar emot fler patienter. Men ingen har råd att bygga ut eller anställa fler läkare, så vad göra?

Jo, det enda som skett är att varje läkarbesök skall planeras att ta kortare och kortare tid för att man ska kunna få in pengar nog för att hålla sin neddragna budget.

Sex minuter räknar man med per patient numera. Sex minuter! Inklusive -”Goddag Doktorn”, hänga av sig kappa och halsduk, sätta sig tillrätta på stolen, ge en beskrivning av besvären, eventuella snabba ytliga besiktningar för att ställa diagnos, skriva eventuella recept, föra patientjournal, plocka ihop sina pinaler och -”Ja, tack då doktorn”. Sex minuter…

Och det är alltså bara detta det moderatiska uttrycket ”vi har ökat tillgängligheten i vården” betyder; det finns fler registrerade läkarbesök. För att varje läkare tar under en arbetsdag emot fler patienter, fast varje patient får ta mycket mindre tid.

Och det enda mätetalet som används för att analysera utfallet av moderaternas vårdreform är ”antal besök till en läkare under en dag”. Ingenting om kvalitet i vården, ingenting om hur många patienter som verkligen blev hjälpta, ingenting om hur patienten upplevde sin läkarkontakt. Men, om man nu inte hann med att ta hand om patienten på de sex minuterna då? Ja, då bokar man in en ny tid, och då har man ju statistik för ännu ett läkarbesök. Och de blå politikerna kan utge sig för att ha ”ökat tillgängligheten” ännu mer.

Föreslagen synonym på svenska: Slaktad patienttid

Se även: Vårdval